ofta, speciellt när jag är sjuk, önskar jag att jag var i falun och blev uppvaktad av mamma. det gör jag även nu. jag ska åka dit på torsdag är det tänkt men kom att tänka VARFÖR? jag förväntar mig så jävla mycket men allt har förändrats och jag har inte många kompisar kvar där . jag kommer antagligen bara bli besviken, på allt och alla. jag vill ha största möjliga uppmärksamhet när jag är där, det är över två månader sen sist, men det lär ju inte inträffa liksom. möjligtvis att jag får det av mamma. läste i en skunkdagbok om gårdagen i falun och jag blir ju såklart sur, bitch som jag är, för att vissa umgås med varandra och verkar vara bästa kompisar. var är mina bästisar då? eller ja, jag vet vilka de är och för tillfället ligger de antagligen bakfulla och halvsover. men alla i falun då? det känns avlägset, trots att jag exempelvis har sofia där. men jag säger då det, falun har förändrats, jag har flyttat och de som är kvar har blivit tightare än någonsin, och det är väl lite det som jag har problem med.