this my shit

jag plågar mig själv lite genom att läsa en gammal "bekants" blogg (inget namn, ingen länk!) och håller på att dö på alla sätt och vis. tror med ganska stor säkerhet att hon i mångas, eller åtminstone i en mkt viktig persons, ögon var en så kallad brud med bröstbvårtor med ölsmak. tänker inte ens skriva mer om det här men skulle gärna diskutera det med någon IRL eller möjligtvis över msn. däremot är msn tomt och jag hoppas att imorgon när jag vaknar kommer jag inte bry mig ett skit längre.

jag har jobbat minst nio timmar om dagen den här veckan och har inte haft tid för nånting annat (förutom idag då jag såg cullbergbaletten) och det känns väldigt ovant att kunna andas lugnt och slappna av. egentligen ville jag gå ut men har varken pengar eller kompisar. självklart känner jag mig ensam, som alltid. jag pendlar mellan att vara den "småflörtiga, skojiga & glada tjejen" bland alla killarna på jobbet, misären personifierad hemma med den stora ensamheten och ångesten, och så bruden som flippar och tar tusen kilometers avstånd av minsta lilla gulliga sms eller visad omtanke.

egentligen är jag jättearg och besviken och hatar allt, men jag ORKAR BARA INTE BRY MIG. så jag skiter i allt istället.

det bästa (bästa? sämsta? fan vet jag) är att jag vet att ingen bryr sig